Ordet vänta kommer från det forsvenska ordet vån som betyder “möjlighet som man hoppas på”. Vån, i sin tur, är besläktat med de germanska orden vin, ven och vän. Gemensamt för den här ordfamiljen är det ursprungliga släktskapet med latinets venus som betyder behag.

Blev tanken på att sitta i ett väntrum en smula mer behaglig nu? Så bra, för vi har ett. Kom hit, vetja. Det ligger mellan rummen som befolkas av TWS´s programmerare. Svante och jag har möblerat med fåtöljer i avsikt att skapa ett bekvämt grupprum för samtal, förkovran och knäprogrammering i gamnackeposition. Jag är osäker på om det är möblemanget, eller det faktum att man är omgiven av programmerare, som gav Denis (tack, du är ett geni) uppslaget till namnet Väntrummet. Oavsett vad, namnet kunde inte vara mer perfekt.

Att vara bland programmerare är att vänta, både i ordets moderna och etymologiska bemärkelse. Vi känner alla igen klassiska utvecklarrepliker som “i princip klart”, “det ska funka” och “det funkar hos mig” när vi frågar om möjligheter som vi hoppas på. Vi känner också igen det behag som infinner sig när vi ser, får använda och dra nytta av det som våra programmerare skapat.

Tack programmerare, som ständigt sätter oss i väntrummet bland möjligheterna, hoppet och behaget. Jag sitter här i fulländad gamnackeposition och lyssnar på ‘Welcome To The Pleasuredome’ av Franke Goes To Hollywood. https://open.spotify.com/track/5eRlpFCGyjhA1yCuveWvU4

/ Rikard

Posted by rigust